Jag försöker nöta in i huvudet på mina elever att det enda stället (förhoppningsvis) dom ska vara trötta i efter ett ridpass, är huvudet. Inte i armar och ben men möjligen också lite i mag- och ryggmuskler.
Ha en plan, tänk efter, behåll lugnet är några av mina favoritord när jag undervisar. Till och med när det behövs mycket energi och muskler (hos hästarna), som i piaff och passage, står jag och tjatar; Låt bli att ta i, hästen kan själv!
”Är hon dum på riktigt?” är det nog någon som tänker nu. Hästar är ju stora och starka… Och visst, ibland måste det tas i men gör den åtgärden kort. Hästen är starkare än vi, hur vi än beter oss, alltså är det klokt att undvika att ge hästen en möjlighet att bekräfta det.
Eftersom de flesta erfarenheter kommer ur egna upplevelser har jag naturligtvis försökt lösa uppkomna problem med att ta i och fått stå där i efterhand med mindre lyckade resultat och känt mig dum. Jag har aldrig ”vunnit” över en häst med min muskelstyrka för det har jag ingen.
Det finns några sådana tillfällen som jag tvingar mig att komma ihåg för att undvika att upprepa misstagen. Har du trampat foten i klaveret, stå still så inte den andra foten hamnar där också, är en bra grej att komma ihåg.
Därför blir jag väldigt glad när jag lyckas plantera mitt tänkandet hos mina elever. Idag var ett sådant tillfälle när jag tänkte YES!! i bilen på vägen hem efter avslutad träning.
När vi skiljdes åt sist, var det en trött och ledsen elev som kände sig motarbetad av alla hästar i världen i allmänhet och av en av de egna, s.k ”Svarta faran” i synnerhet. Jag är benägen att i viss mån hålla med, hästen är lite mer komplicerad än många andra.
Vi pratade länge då och lite på distans under veckorna som varit och idag kom det en ”helt ny” ryttare med sin häst. Vilken skillnad tänkte jag när jag ”tjuvkikkade” på uppvärmningen. Dagens pass gick väldigt bra och den svarta pärlan visade lite av sina bästa sidor. Efteråt fick jag höra hur tankarna hade gått sen sist, hur träningen lagts upp, vilka nya kloka beslut som tagits och vilka insikter som gjorts. Nu finns det hopp igen! Jag är en mycket stolt tränare när det blir så här!
(Det var alltså inte BARA det nya tränset som gjorde allt…)
Kajsa Boström Dressyr 