”Träning idag kl. xx, hästarna ska vara uppvärmda…”
Uppvärmning, gäller det ett hus är det trevligt och vanligtvis dyrt men gäller det en häst kan det vara precis hur som helst. Varför är det så och när förväntas ryttarna kunna?
Idag var det en kall morgon på jobbet och en elev som anlände lite sent vilket gjorde att vi kom in på ämnet uppvärmning. Hästen skrittade och vi pratade.
Jag jobbar nästan bara med tämligen rutinerade ryttare och har genom åren, om det varit möjligt, gjort det till en vana att kolla hur nya ryttare värmer upp hästarna innan träning.
(Ryttarna på bilden har inget med artikeln att göra.)
Uppvärmningen är väldigt varierande mest beroende på om de är hopp- eller dressyrryttare men också hästens på utbildningsståndpunkt. Jag har en handfull fälttävlansryttare också men de går in i hoppryttargruppen här.
Generellt sett är det absolut vanligaste scenariot följande:
- Max ett varv runt på banan där hästen leds samtidigt som sadelgjorden justeras.
- Uppsittning.
- Skritt på hängande tygel, hit och dit utan någon planerad väg, eventuellt under samtal med annan skrittande ryttare.
- Uppkortande av tygeln, trav lättridning oftast med samma yrande hit och dit, som en humla instängd i en papperpåse.
” – Är du färdig?” Fråga från tränaren.
” – Ska bara ta lite galopp också!”
- Galopp, lite högre tempo i lätt sits för hoppryttarna och på en volt i lägre tempo för dressyrryttarna. Lite öka-minska, hej å hå och eventuellt en halt – ryggning – fram i full sula. Dressyrryttarna lägger ibland till någon form av vändning, fram- eller bakdels.
Klart!
Hur lång tid detta tar beror på när ekipaget anländer till banan i förhållande till utsatt tid för träningen.
Låter detta som ett bra system?
Nja skulle jag säga. Men eftersom säkert 90 % av er som läser detta värmer upp på ett mycket mer strukturerat vis och inte alls känner igen er i detta beteende, så gäller det ju inte er. Eller? En stund analyserande av vanorna är alltid till fördel för utvecklingen!
Om jag läser om framridning, vilket är snabbt gjort då det är något som i ridhandböckerna bara nämns i förbigående och endast ihop med förberedelse för tävling, är det att resultatet ska vara en mjuk, lösgjord, lugn men vaken häst.
Det vanligaste förslaget är ett tillräckligt långt skrittpass, gärna med lösgörande arbete följt av lite trav och galopp. Tiden anpassad efter hästen temperament.
Så, vad är din plan när du sätter foten i stigbygeln inför tävling eller träning? Ska du värma upp hästen på ett ändamålsenligt sätt för dagens uppgift eller ska du rida ett veritabelt maraton?
Om du kan dina tempon är det inga problem. Jag minns när vi tog ryttarmärkena förr, vi fick träna på att galoppera i 400-meterstempo.
Det kan vara bra att veta att 10 minuter arbetstrav tar dig mer än en sträcka av 2 km och arbetsgalopp ungefär 4 km på samma tid.
Som sagt det gäller att ha en plan, för alla delar av ridningen.
Tallyho!! //Kajsa
Kajsa Boström Dressyr 
Hej Kajsa. Jag följer din blogg med nöje och är glad att det finns fler som tänker hästvänlig ridning. Jag håller med i dina tankar kring uppvärmningen, tyvärr tror jag som du är inne på att här finns en kunskapsbrist. Därför skulle jag bli väldigt glad om du vill göra ett inlägg som förklarar hur bra uppvärmning ser ut med dina ögon. Tack för en bra blogg. //Maggan
Hej! Jag förstår din tanke och vet att kunskap allt som oftast är en brist. Jag ser i mitt bloggande, eller annars heller förresten vinsten med att försöka undervisa på nätet. Ridtips är inget jag håller på med….. Men jag funderar på om jag på något vis kan dela med mig av vad jag tycker är god ridning utanför cirkeln av mina egna ryttare. Tack för positiv feedback! Mvh Kajsa