Vägarna bär mot och kanske också till Rom!

”Alla vägar går till Rom”

–  Uttrycket innebär att oavsett vilket sätt man arbetar på eller vilken metod man använder blir slutresultatet detsamma.  Wikipedia

Det finns de som hävdar att allt är matematik. Nu är ju bokstäver mer min grej men ibland halkar jag in i matematiska uträkningar, som igårkväll, i bilen på väg hem efter en lång ridhusdag. Jag tänkte igenom dagen, funderade på ekipagens utveckling och deras målsättning för nästa år.

Så här blev resultatet av funderingarna:

Det finns ca 500.000 ryttare i Sverige, av dem är 25.000 licencierade tävlingsryttare.

Av dessa 500.000 är det färre än 50 stycken som tävlar i dressyr på GP-nivå, alltså mindre än 0,1 promille.

Att någon gång få rida och tävla Grand Prix är nog målet för många av de resterande 499.950  ryttarna, men vi har olika mål och förutsättningar i de vi gör. Hela vägen till Rom kanske känns för långt?

Att kunna utföra de komplicerade moment som ingår i dressyr på högsta nivå, galoppombyten i varje steg, piaff,och passage, det kan många ryttare få möjlighet att pröva. Det behövs en kapabel häst, gott om tid  och vilja att träna och utvecklas samt ett outsinligt förråd av tålamod, vilja och mod.

Mod att våga testa, mod att hålla i när motgångarna löser av varandra, mod att fortsätta med den där hästen som inte är, eller som kanske inte av alla anses vara, den optimala dressyrkometen.

En dag är det förhoppningsvis den där dagen då bitar faller på plats och de ”svåra” sakerna blir ,genomförbara?!

Igår hade jag en sån dag, med andra ord en dag med flyt.

Det tunga som en av ryttarna hade nära

En liten raring

En liten raring

sig hamnade en stund i skuggan av lyckan att klara svåra saker ihop med sin häst. En annan ryttare hade fått hem sitt nya framtidhopp, jag fick träffa en hälsosamt lerig och gosig snart 2-årig häst.

 

Detta var bara en del av det som var bra igår, hästar är för det mesta välgörande för oss människor.

Det är trevligt i Rom, jag har varit där några gånger och åker gärna dit igen.

Jag har också utbildat till och tävlat några av mina hästar i Grand Prix, det var ännu roligare, Vem vet, kanske gör jag det igen?

Men det är också mycket tillfredsställelse i att få ge mina elever ett smakprov av det där ”svåra”.

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s