Långa relationer

Samarbete är ett nyckelord när det gäller träning. Långvarigt samarbete brukar vara ett vinnande koncept. Jag anser artt ridning är ett livslångt lärande, därför blir det ibland tvunget att byta häst under resans gång.

Det har visats sig vara en svår uppgift att hitta hästar som både är friska och välridna. Riktigt tröttsamt är det när inte ens oridna tre-åringar går igenom en okulär besiktning. Drömmen är att få sitta upp på en pigg och glad, lättväxlad häst som travar rent,galopperar i tretakt, skrittar utan pass samt INTE hänger i handen.

Nu kom jag ifrån ämnet, jag skulle ju berätta om långvarighet…

Någongång i slutet på 90-talet stod jag på en dammig ridbana här i grannskapet och försökte lugna en något upprörd ryttare på en väldigt spänstig, storgalopperande häst. Det var uppvisningsnerver som spelade ryttaren spratt, hästen var en lagom yster 4-åring som låg i slutskedet träning inför kvalitetstävlan. Hoppningen och visning för hand var utlejd men gångartsprovet ville ägaren rida själv, trodde vi.

Det gick som sagt lite vilt till vid detta träningstillfälle, Zarah som hästen hette/heter, hade mycket energi och var lite svårreglerad i både trav och galopp. Ryttaren var frustrerad och vips hade förutsättningarna blivit helt annorlunda.

”Nää, nu skiter jag i det det här, du får rida henne på ”kvaliten” Kajsa!” ??

Vad hände där? Jag? Minns att min förvånade kommentar var, ”men jag har ingen godkänd hjälm och det är bara 10 dgg kvar!”  Så var det, hjälm användes vid uppvisning och de senaste åren då hade jag bara tävlat i klasser där det var hatt.

Hjälm införskaffades, jag hasade mig upp i sadeln på Zarah och det blev kärlek ♥

Vi åkte till Borås, Zarah fick en hel drös med poäng på exteriörvisningen, for runt som jag vet inte vad på hoppningen och jag red in på gångartsprovet i en Passier hoppsadel. Tur… för hej vad det gick. Det vara bara att le, hänga med och se ut som det var jag som hade befälet.Det gick ok tills något hände på utsidan, då la ”vi” in överväxeln och jösses vad vi travade…

Puh!! tänkte jag när jag kom ut och det visade sig att det blev riktigt höga poäng. Minns inte riktigt men tror hon var etta eller tvåa. Sen red vi på Elmia, eller Zarah for runt med mig inne i arenan och sen kvalade vi till final i 4-årschampiont. Finalen i Malmö-arenan var ingen rolig historia, stackars Zarah behövde flera veckor för att återhämta sig efter den skräckupplevelsen.

Sen hände andra saker och så småningom landade Zarah i avelsboxen. Hon har levererat ett antal fina avkommor, bara ston och nu går hon höggravid i sin hage och väntar sitt sista föl. Hon är 20 år!  Jag var och hälsade på hemma hos henne häromdagen och skulle leda in henne från hagen. Det var en väldigt pigg höggravid 20-åring som gick iväg med raska steg FÖRE mig. Egensinnig och härlig dam det där.

Egentligen var jag på Zarahs gård för att hjälpa ägaren med en av Zarahs avkommor, den är också spänstig och lite svårreglerad. Går det vägen kanske den kommer till 4-årschampionatet i år och då ska jag med och titta. Rida får ryttaren göra själv, jag har hjälm men alldeles för långa ben för att passa på Zeline

          Zeline Connaisseur-Zephyr

Zeline
Connaisseu r- Zephyr

Bakom till vänster går Zarah och till höger Zelines dräktiga syster Zsa Zsa e Caprimond

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s